Galet konstig dag.

Humörsvängingar.se söker efter mig! Det har gått från bra, till dåligt, till värre, till superglad till deprimerad. Kan det blir bättre? Tycker synd om de som behövde stå ut med mig, jag menar, knappt jag står ut med mig själv. Mina vänner är guldvärda! Ni vet vilka ni är.

Jag förstår inte hur så små saker kan förstöra hela min dag! Det är helt sjukt, jag är så förvirrad nu för tiden. Allt på grund av just den personen. Dra dit pepparn växer.
Kan inte längre lita på mina känslor. De är inget värda i det här fallet. De ljuger. Lögnare.
Varför kan jag inte bara släppa personen som om den vore en granat? I would catch a grenade for you- sure. Jag raderar nummret, tar bort kontakten på msn och låter mina ögon undvika statusinläggen på facebook. Men ändå så finns den där, bakom ögonlocken om nätterna. Gnager på mitt hjärta, försöker få mig att inse sanningen. Sanningen gör ont, det gör den alltid. Men att ljuga för sig själv är svårare. Jag vill inte känna som jag gör, vill bara att personen ska lämna mig ifred. Samtidigt så vill jag det inte. Jag är förvirrad.

Vackraste låten! ♥

Ledsen för depp-inlägget men jag behövde någonstans att ventilera mina känslor.

Hoppas att ni har haft en bättre lördag än mig! Kram!